Markträning.

Idag arbetade vi från marken med sticken. Jag har alltid så svårt att komma på hur jag ska träna med sticken, vill alltid ha en plan innan. Men det blir ändå alltid bäst att improvisera när jag ska arbeta från marken. Se vilket humör hon är på. 
 
Idag började vi med det vanliga vi tränat tidigare, framåt - stanna - backa - snurra bakdel höger och vänster, tillåta spöt på kroppen, kunna skaka det upp och ner bredvid henne på båda sidor och snurra det över oss i luften. 
Idag introducerade jag även skänkelvikning(eller mer sidoförflyttningar eftersom jag står på marken och inte min skänkel som hon ska flytta undan, utan tryck för hand och stick). Hon hade lite svårt att förstå i början, men genom baby steg, beröm och pauser klarade hon det riktigt bra på slutet. Jag märkte att hon hade bättre framåtbjudning hemåt än tillbaka. Vi var nere på gräsbanan(där gräset nu var högt som bete) bakom stallet vid fälten och på grusvägen som är transportsträckan mellan stall och gräsbana. 
 
Jag är lite kluven på det här med sticken, jag vill ju att hon ska acceptera sticken, inte bli rädd för den och låta mig röra på kroppen med sticken på henne och hon ska då stå still, men samtidigt ser jag sticken/ett spö som en hjälp. Använder jag det ska hon reagera för den. Lägger jag den som en framåtdrivande hjälp, så ska hon gå fram. Viftar jag bredvid betyder det också fram eller flytta. Därför går det lite emot mig (och kan tänka mig att det blir förvirring för henne) när jag plötsligt vill att hon inte ska reagera på sticken. Att hon står stilla när jag viftar runt med den. I tex löshoppning eller longering använder jag sticken också, och ibland longerspö, då som framåtdrivande eller för att vägvisa. Det känns lite kluvet. Förstår ni hur jag tänker? 
 
Man får tänka på att det inte är så ansträngande fysiskt, men är ganska jobbigt mentalt. Eftersom detta är nytt för oss att arbeta såhär kör vi korta pass. Och så ska vi avsluta när det går bra och är roligt för oss båda. Och så avslutar vi alltid med en liten promenad för att tänka på annat, slappna av och få bort spänningar. 
 
Min fina häst som blir gyllene på sensommaren. 
 
 
 
Avsuttet arbete, Vardag | | En kommentar |

Ovalen & lastning.

Dagen har varit både upp och ner på hästfronten. Jag & Louise red till ovalen, och det var på tok för varmt egentligen. Båda upplevde sina hästar superpigga men samtidigt slöa. De var irriterade på flugor, Trú brunstade(vilket påverkade henne & Rigel) och Trú svettades som en gris. Schabraket var blött helt igenom, hovarna var helt blöta av svett som runnit, skummade på halsen och mellan benen. Hon var tokig och ville bara springa. Fick ingen bra trav på henne(när hon är för pigg får jag inte ihop henne för att få henne till traven, hon blir för rak.) Fick till en bra galopp som sedan övergick till pass, och eftersom den var ren lät jag henne passa på. Helt sjuk rörelse egentligen, man bara sitter där och glider fram, Trú älskar det. Inte lönt att kämpa emot henne när hon är på det humöret, då hon blir otroligt stark. Det blev en runda på ca 40 minuer, mer orkade inte hästarna(och vi). Bra tölt fick jag till också, och sadeln ligger bra uppbyggd med padd. Trú hade allmänt bråttom och skrittade hem som en räser-banan. Hon hade lyckats vända till en sko lite konstiskt så ska försöka se om hovslagaren kan komma ut och fixa. 
 
Dagens stora överraskning var lastträningen! Vi har inte lastat sedan hon flyttade 15 juni. Jag hade inga större förväntningar eftersom vi haft våra problem. Tanken var att Louise skulle prova henne först. Jag tror att hästar ibland "lär sig" vilka de kan utnyttja. Trú vet mina svaga punkter, hehe. Av egen erfarenhet vågar jag vara mer hård mot andras hästar(förmodligen för att det inte är lika mycket känslor inblandade) med Trú har jag lite svårare att vara stäng mot då jag är rädd för att hon ska bli sårad och minnas, hehe. Men när jag kom där från hagen och ändå gick förbi släpet kände jag för att prova. Louise's släp har frontlastning, Trú kan gå rätt igenom utan att det blir en mental blockad för henne att hon måste stanna. Hon tvekade lite först med frambenen på framrampen, men sedan knatade hon på in. Louise kom från stallet och bara "Vad hände precis?!?!". Vi provade igen och lika bra då. Vi satte in all inredning vi tagit ut, och gick fortfarande lika bra. Provade från båda hållen samt stanna i. Eftersom det gick så bra, valde vi att avsluta och göra det till en positiv upplevelse, inte för stora krav. Det gick på max 10 minuter, jag hade räknat med en timma. Och ja, hon var ju faktiskt inne på en minut! 
 
Nu blir nästa mål att ta oss till skogen, vi har nära så vill hon inte gå på släpet hem är ju inte saken värre än att vi får rida hem! 
 
Alltså, Trú fick förmodligen en så bra upplevelse från sist hon åkte, bak och fram! Jag har verkligen provat det mesta, varit tuffare etc men så är det kanske bara så att hon vill åka på ett annat sätt? Tänk så underbart om det är så! Tänk, bara efter denna gången hade jag och Louise massa planer för framtiden som vi ska iväg på, haha! 
 
Trú fick komma ut i hagen igen, och en tredje gång när hon skulle in för natten(sover inne inatt) så kom hon faktiskt mot mig! Alltså är inte det kärlek?! 
 
Dagen var lite depp efter ritten men blev sedan helt fantastisk, en milstolpe avklarad! 
 
 
BILDBEVIS!!! 
 
 Foto: Louise
 
 
 

Fixardag på Sularp.

Igår hade vi en liten fixardag på Sularp. Som ni känner igen finns det alltid saker att göra på en gård, och i ett stall. Igår bytte vi hagar på hästarna, och då måste stängsel gå igenom och eventuellt bättras på, övervuxna växter tas bort, allmän check av hagarna, byta plats på vattenkar, vattenslangar som ska dras om etc etc. Eftersom vi är ett sådant toppengäng gjorde vi allt gemensamt, men först åt vi falafell/halumi-rulle som tjejerna hade med sig efter att jag motionerat Trú och fixat i stallet. Det blev lite mat, vätska och prat innan det tunga arbetet drog igång. Grymma arbetskrafter och teamwork, inte mer än två timmar senare sprang hästarna ut i sina nya, större hagar.
 
Alltså jag älskar detta stallet. Jäklar i det krut i nävarna på allihopa. Ingen som drar sig för att bli lite skitig eller ta i. Behöver något fixas så gör vi det och stöter vi på problem så fixar vi det! Det blev en lång dag i stallet, men tiden gick fort när man har SÅ kul som med dessa tjejer <3
 
Trú motionerades igår på lina. Mycket travjobb och galopp. Det var redan utlagt bommar på ridbanan, så bad henne trava över dessa, varierade mellan kort, långt och normalt avstånd för henne. Tycker det är bra att de får fokusera om lite och tänka, samt även ibland länga på sig och ibland korta upp sig. Trú har ibland lite bråttom och när jag plötsligt kortat avståndet måste hon sakta ner lite för att inte snubbla. Hon var faktiskt så himla fin, men större tiden var både hon och jag jätteirriterad på de jäkla hästflugorna som biter en och cirkulerar runt sig. Gör så jäkla ont och är skitstörigt. Så trots inte så stor fokusering och supervarmt(plötsligt visade sig värmen!!!) så blev det faktiskt superbra nu när jag tänker tillbaka.
 
 
 
 
Avsuttet arbete, Vardag | | En kommentar |
Upp