Markträning.

Idag arbetade vi från marken med sticken. Jag har alltid så svårt att komma på hur jag ska träna med sticken, vill alltid ha en plan innan. Men det blir ändå alltid bäst att improvisera när jag ska arbeta från marken. Se vilket humör hon är på. 
 
Idag började vi med det vanliga vi tränat tidigare, framåt - stanna - backa - snurra bakdel höger och vänster, tillåta spöt på kroppen, kunna skaka det upp och ner bredvid henne på båda sidor och snurra det över oss i luften. 
Idag introducerade jag även skänkelvikning(eller mer sidoförflyttningar eftersom jag står på marken och inte min skänkel som hon ska flytta undan, utan tryck för hand och stick). Hon hade lite svårt att förstå i början, men genom baby steg, beröm och pauser klarade hon det riktigt bra på slutet. Jag märkte att hon hade bättre framåtbjudning hemåt än tillbaka. Vi var nere på gräsbanan(där gräset nu var högt som bete) bakom stallet vid fälten och på grusvägen som är transportsträckan mellan stall och gräsbana. 
 
Jag är lite kluven på det här med sticken, jag vill ju att hon ska acceptera sticken, inte bli rädd för den och låta mig röra på kroppen med sticken på henne och hon ska då stå still, men samtidigt ser jag sticken/ett spö som en hjälp. Använder jag det ska hon reagera för den. Lägger jag den som en framåtdrivande hjälp, så ska hon gå fram. Viftar jag bredvid betyder det också fram eller flytta. Därför går det lite emot mig (och kan tänka mig att det blir förvirring för henne) när jag plötsligt vill att hon inte ska reagera på sticken. Att hon står stilla när jag viftar runt med den. I tex löshoppning eller longering använder jag sticken också, och ibland longerspö, då som framåtdrivande eller för att vägvisa. Det känns lite kluvet. Förstår ni hur jag tänker? 
 
Man får tänka på att det inte är så ansträngande fysiskt, men är ganska jobbigt mentalt. Eftersom detta är nytt för oss att arbeta såhär kör vi korta pass. Och så ska vi avsluta när det går bra och är roligt för oss båda. Och så avslutar vi alltid med en liten promenad för att tänka på annat, slappna av och få bort spänningar. 
 
Min fina häst som blir gyllene på sensommaren. 
 
 
 
Avsuttet arbete, Vardag | |
#1 - - Mikaela:

Jag ser sticken som en förlängd arm. När man "viftar" med den ska den användas med rytmiska rörelser så hästen känner sig trygg och kan förutse vad som händer. Gällande att det kan bli förvirrande för Trú, det blir det inte om sticken används på rätt sätt och med omedelbar eftergift när hon gör rätt. När du vill göra friendly game tex klia henne så har du lugn energi och står avslappnat. När man gör tex driving game handlar det om att öka energi och visa med kroppen att du vill driva/flytta henne. Precis som en hand kan klia och klappa hästen kan sticken göra detta och även som en hand be hästen flytta sig i t.ex. sidled. Googla 7 games Parelli, de övningarna jobbar jag med. Det finns massor att skriva men jag nöjer mig här ;) Fråga gärna om du undrar något :) Lycka till!

Svar: Stort tack för tips!!! Hon är idag inte orolig och förvirrad, men jag tänker att hon kanske blir det. Kanske bara jag som har tankar om det och inte "bör" oroa mig med det. Jag försöker som du säger att ge eftergift för trycket direkt när hon gör rätt, och att mycket beror på min utstrålning. Men allt är ju så nytt för mig så klart man känner sig lite förvirrad. Tack för input! Värdefullt för mig! :)
Anna & Trú frá Reykjavik

Upp